Per Aspera Ad Astra
Sommarens plågor
Home
Hälsningar...
Vem är jag..?
Mina tankar om...
Funderingar/Kåserier
Böcker och Musik
Lycka
Mina dikter
Dikter jag fått
Klokt och Roligt
Favoriter och Webringar
Fanlisting
Kontakta mig

Sommaren... som man "måste" längta till och bara älska. Eller..? Är man udda om man inte gör det..? Jag gör det inte. Alla som känner mig vet att jag är framför allt en höst- men även en vårmänniska.
 
Visst har sommaren sina fina sidor. Ljuset är det jag uppskattar allra mest. Det är också lugnare på jobbet och jag känner att jag får mer gjort där. Framför allt sådant som inte hinns med under resten av året. Det är också trevligt med halkfria vägar när man är ute och kör mer än vanligt. Att befinna sig vid havet, eller vid vatten över huvudtaget, är helt klart mer behagligt under sommaren.
 
Men i övrigt... då är den för mig bara en plåga. I alla fall om den bestämmer sig för att bete sig som den gjort i år. Extrem hetta. Dallrande, gassande sol. Usch. Jag kan inte sova ordentligt, orkar ingenting av allt jag skulle vilja och behöva göra. Det är bara äckligt hett. Ingen luftkonditionering i bilen bidrar till gnället förstås. Det vimlar också av otäcka, äckliga, ettriga insekter överallt. Fram emot augusti såhär så har jag nästan vant mig vid nattfjärilar och sådant. Dem får jag ingen panik över längre, utan bara slår ihjäl ifall de kommer in. Men allt annat.. getingar, tvestjärtar, bromsar och så årets stora fasa - gräshoppor, eller syrsor. De kommer in via altandörren och skuttar omkring och skrämmer vettet ur mig inomhus. Jag verkligen avskyr dem. Varför finns insekter..? "För att småfåglar ska få äta", svarar någon... "Det finns frön och maskar", svarar jag.
 
Nu är det augusti och jag toklängtar till hösten. Jag längtar så efter den klara luften, de fantastiska färgerna, alla olästa böcker som väntar, levande ljus, muggar med te, filten i soffan, bra filmer och svala nätter. Åååh vad jag längtar.
 
Man får inte klaga... säger de. Det får man visst. Idag slog termometern i köket rekord. Jag var tvungen att fotografera... 53,4 grader. Förvisso i solen, men ändå. Strax över 30 i skuggan. Vi bor i Norden... fan trot.
 
Men här sitter jag nu, med fläkten surrande bredvid. Räknar dagarna till september, då det åtminstone officiellt är höst. Då är nätterna svalare och min tid är kommen.
 
augusti 2006